onsdag, april 8

Farväl till Vapen (1929)

Har just gett mig i kast med att läsa "Farväl till vapen" av Ernest Hemingway, boken som gjorde Hemingway känd.

"I första världskrigets skugga, under de blodiga striderna på italiensk-österrikiska fronten, utspelas den bitterljuva kärlekshistorien mellan Frederick Henry, en ung amerikansk frivillig, och den engelska sjuksköterskan Catherine Barkley. De möts på ett sjukhus i Milano och deras kärlek brinner starkt och hett mitt i en kall och fientlig värld. Tillsammans flyr de undan krigets vanvett tills deras liv brutalt vänds i tragedi."

Hemingways så kallade isbergsteknik måste jag säga att jag först upplevde som lite svår. Allt går ju så fort fram och en total avsaknad av detaljrikedom. Men detta är något som jag känner att jag vant mig vid nu och lyckas att bygga upp miljöerna i mitt huvud, trots de få beskrivningarna. Det som jag annars gillar bäst, so far, är de kvicka dialogerna. Det är skönt med dialoger där karaktärers känslor inte läggs in emellan, det bli mer fart på samtalen på det viset.

Så jodå, det här är nog en bok som jag ska lyckas ta mig igenom ;)

2 kommentarer:

  1. Minns att jag läst boken , men inte mer. Läste/lyssnade på Den gamle och havet för ett tag sen. Det är en klassiker som håller än. Glad Påsk!

    SvaraRadera