Twilight Zone

Har bestämt mig för att dra igenom kultserien Twilight Zone (1959 - 64).
Såg första avsnittet "Were is everybody" häromdan.
Handlar om hur en man vaknar upp i en för honom okänd stad. Han har inget minne av hur han hamnat där, ej heller något minne av vem han själv är. Och för att göra saken värre, tycks han vara helt ensam. Vart han än går finner han spår av att människor nyligen vart där, men av någon okänd anledning plötsligt försvunnit. När han inser att han är alldeles ensam blir han förstås galen.
Avsnittet har en plotline som är enkel och rak. Men med ett genialt kameraarbete och överraskningsmoment hålls intresset uppe. Det är sällan jag blir överraskad i film, men det var ett ställe med en spegel som trasas sönder som fick mig att rysa till.
Att slutet innehåller en twist gör inte heller saken sämre.

Ska bli intressant å se vad mer denna serie har att erbjuda :)

Bok| Ramas Lustgård

Läser Ramas lustgård av Arthur C. Clarke. (känd för 2001: space odyssey)

Utspelar sig i en framtid i en rymdmodul som ett par rymdfarare har hittat till. Först bestående av en större grupp, men nu enbart tre överlevande, en kvinna (Nicole) och två män (Patrick & Richard). Rymdmodulen som de kallar för Rama är en replika av New York, I varje fall en liten del av den. Rama innehåller ytterligare invånare än de tre jordborna, dessa visar sig dock sällan, men finns där ständigt närvarande. Människorna blir kvar en mycket lång tid i Rama, och hinner skaffa sig flera barn. Men inte helt utan komplikationer. För att ge nästa generation bästa möjliga överlevnadsmöjligheter skaffar Nicole barn med bägge männen. Något som förstås leder till triangeldrama. Det här är den första delen av boken.

Första delen handlar mycket om saknaden. Vi får följa Nicole - utformat som ett dagboksskrivande. Det handlar en hel del om saknaden hon känner till sin man på jorden och så förstås själva jordelivet.

När jag började läsa boken kändes temat väldigt anpassbart till mig eget liv, där tankarna rörde sig mkt om den saknad jag känner till Johanna. Som iofs "bara" befann sig i Turkiet (nu egypten) och inte miljontals ljusår ifrån. Men känslan att det är långt till den man älskar fanns där.

Likaså att det gäller att gilla läget, och göra det bästa av situationen, låta livet gå vidare.

Senare delar lämnar dagboksupplägget och blir ett mer traditionsenligt romanupplägg. Även temat skiljer sig. Där jag befinner mig nu, den näst sista delen, har rymdmodulen återvänt till jorden och hämtat upp flera jordbor. Det blir en salig röra med människor, med olika mål och värderingar. I början när allting är lika nytt för folket fungerar det mesta problemfritt. Man börjar införa lagar och ordningar, man gör sitt bästa för att skapa ett demokratiskt och rättvist samhälle. Givetvis blir det komplikationer med att bland annat vissa krafter växer sig starkare, skaffar sig monopol och får ett allt för stort inflytande över styret. Det går så illa att de ursprungliga invånarna börjar frukta för kolonins fortsatta överlevnad.

Hundfobi

Var just ute och sprang och blev attackerad av en liten hundvalp, okopplad. Den ville förstås bara leka å nosa på mig. Men efter mina tre hund-chockupplevelser i Turkiet i somras blir jag mer än glad av att en hund springer mot mig, även om det nu så "bara" råkar vara en valp.
Efter mina traumatiska upplevelser, borde jag kanske ta och ta itu med min hundfobi. Har ju inte vart rädd för hundar för. Bästa sättet att råda bot på min fobi är väl att utsätta mig för hundar. T.ex klappa de. Klappade den här valpen ikväll. Förhoppningsvis hjälper det mig att lita lite mer på hundar. Men egentligen är det inte själva hundarna jag stör mig på. Utan dess oansvariga ägare. 2 av 3 av hundattackerna som jag råkade ut för i Turkiet var av tamahundar. Den andra attacken var av en vildhund. Fast det var också den upplevelsen som var minst chockerande. Nu är väl folk i regel mer ansvariga med sin hunduppfostran i Sverige. I varje fall så inbillar man sig ju gärna det. Men min misstänksamhet mot hundar och dess ägare lär nog kvarstå ett längre tag.

Nu har det gått två veckor sen jag och Johanna gjorde slut, en vecka sen vi gick offentligt med att. Var förstås väldigt ambivalent första perioden. Men tycker att jag nu hanterar det bra. Självklart tänker jag på Johanna till & från. Talade exempelvis senast med henne igår på telefon. Men vi är överens om att det här är det bästa. Att ta ett uppehåll, dejta andra osv, för att se vad som sedan händer när Johanna kommer tillbaka till Sverige. Förra gången vi hade distans var det lättare. Då hade vi ett mål. Det var tänkt ganska tidigt att ja skulle komma end till henne i Turkiet. Men nu när hon far till Egypten om några dar är det ej lika säkert längre. Hon kommer att arbeta fram till maj. Men det är inget som säger att hon inte kommer att forsätta att arbeta som reseledare. Hon vill ju exempelvis så gärna till Sydamerika, vilket jag kan förstå. Och när det ser ut sådär är det lika bra att ta ett uppehåll. Det är allt för frustrerande att ha distansförhållande. Det sköna är att vi båda ser likadant på det, och inte har problem med at ttänka sig den andra med en ny partner. Men det är väl vårt lika tänkande som gjort att vi passar så bra ihop :) Förhoppningsvis kommer jag att kunna hälsa på Johanna på ett av hennes utlandsvistelse. Men det är inget som jag kommer till att prioritera. Jag måste tänka på mina studier och mitt eget liv. Är ju ganska frustrerande för JOhanna oxå om jag plötsligt skulle bestämma mig för att drar till Egypten och leva med henne. Även om tanken tilltalar mig väldigt mkt! Men i slutändan tror jag det skulle leda till frustration.

Nåväl.
Har mina egna utlandsplaner i tankarna. Var på ett möte igår som handlade om utlandsstudier. Kan mkt väl tänka mig att studera utomlands, gärna Kanada, Australien - de mest eftertraktade >_<
Men kommer nog att gå in för det här. Msåte först bara komma till insikt vad det är jag vill göra med mitt liv egentligen. Vad jag ska läsa till våren, och i vilken skola. Lund är okey som sagt. Men kan nog vara värt att se sig om till de andra skolorna i Sverige.

Nu ska vi se om man kan dra igång den här bloggen igen. Har ju äntligen fått ett fungerande nät. De få tillfällen jag hade tillgång till nät innan prioriterades liksom bloggandet bort.
Lite förändringar sker dock nu.
Bloggen startades i och med en uppgift i SvC där man skulle dokumentera sitt läsande. Därför har jag helt inskränkt mig till att skriva om böcker tills nyligen.
Tänkte pröva på att skriva om lite allt möjligt som känns spännande. Blir antagligen mest underhållning, såsom film/tv och böcker. Och kanske även lite allmänt gnäll.

Så vad händer nu i mitt liv?
Läser Ide och lärdomshistoria på Lundsuniversitet, vilket jag tycker är ett mkt intressant ämne. Dessvärre upplever jag utbildningen som lite av en besvikelse. Väldigt få föreläsningar och inga sociala tillställningar som hjälper en att lära känna folket i klassen. Egna intiativ som gäller.
Lund upplever jag annars som en väldigt bra stad att studera i. Och man träffar på mängder av intressanta människor. Toleransen är dessutom väldigt hög här (bland studenterna) man respekterar varandra på ett helt annat vis än vad man gjorde i t.ex den lilla håla som jag kommer ifrån.
Så jo, jag trivs här i Lund.
Men kommer antagligen söka mig till en annan utbildning.
Funderat en del på socialantropologi eller etnologi.
Dessa finns dock ej som program i Lund, vilket är ett stort minus. Vill nog hellre tillhöra ett program än läsa fristående kurser. känns säkrare på ngt vis + att klasssammanhållningen i program generellt är bättre än den i fristående kurser.
Får se hur mkt jag förälskar mig i Lund. Det som avgör det hela.

Tillbaka från Turkey. Har haft en underbar tid där och skaffat mig en hel del nya vänner och givetvis hunnit med en hel del bokläsning.

Böcker som jag läst är:

Traci Lords - nattens barn: hyfsad

Det blåser på månen: äsch

Tisdagarna med Morrie: Nja

De rättrognas samhälle: intressant

Alltings slut (stefan stenudd): Bra!


Förtillfället läser jag Dansare (Colum McCann). Mkt bra bok. Blir säkert toppbetyg på den.

Böcker som följer med mig till Turkiet

* Det blåser på månen

* Traci Lords - nattens barn

* Dansare

* Ideernas historia

* + 2 ytterligare böcker vars titel jag glömt

100 sidor

100 sidor kvar i Blåsta, och 100 sidor kvar i Det nya livet. Får se vilken man blir klar med först.

Håller på med att hamstra pocketböcker. Ska snart till Turkiet och har planer på att stanna kvar och arbeta på ett hotell där över sommaren. Arbetstimmarna är tuffa, men tror nog att jag kommer hinna med att läsa en hel del på beachen ;)

Tvillingsjäl?

Jag har tagit en paus från "Det nya livet". Har blivit avbruten så många gånger i mitt läsande att jag känner att jag tappat tråden helt. Läser därför just nu Blåsta av Gustav Fridolin. Boken handlar i korthet om nittiotalskrisen och hur den har påverkat en hel generation, dvs åttiotalisterna. Jag känner starkt för den här boken. Då Fridolin har ungefär samma tankegångar och erfarenheter som mig själv, vi är dessutom väldigt lika varandra till utseendet. Läskigt!

Iggy Pop tolkarHouellebecqs roman "refug" :)

http://www.dn.se/kultur-noje/musik/hundvannerna-1.866776